Höstens hetaste föreläsningar - all info här!

Här får du all info om alla föreläsningar som är på gång. Boka in datumen redan NU!
Jag kommer förstås att påminna när det närmar sig.
Hoppas vi ses där!
Kia

Föreläsare till Stresserien 25/9

Stressa rätt! – och finn balans i tillvaron.
Vad är stress och hur påverkar det oss fysiskt och psykiskt? Varför blir människor sjuka av stress? Dan Hasson berättar om stressreaktioner och hur de yttrar sig i vardagen. Du får lära dig hur hjärnan fungerar och hur du kan ”lura” den. Du får också konkreta råd om stresshantering och om hur du kritiskt kan granska stress och sömnråd. Om du lär dig stressa rätt mår du bättre, får ökad prestationsförmåga och sist men inte minst ökad livskvalitet.
Dan Hasson är författare och forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

Från utbränd till framgångsrik
Här får du inspiration och strategier att ta dig ur det som kan upplevas som ett mörkt hål. Sanna Ehdin berättar utifrån sina egna erfarenheter av "väggen" och ger konkreta råd för hur du kan höja energin, må bättre och få ut mer av ditt liv. Fokusera på att stärka det friska, hitta glädjen och släpp fram din inre kraft. De små stegen ger de stora resultaten, och bara du kommer och lyssnar på föreläsningen tar du ett stort steg i rätt riktning! Ett tillfälle att få inspiration, igenkänning och kraft.
Sanna Ehdin, doktor i immunologi, föreläsare och författare till åtta böcker.
_______________________


Föreläsare till stresserien 28/10

Sömn och stress
Torbjörn Åkerstedt berättar om hur sömnen ser ut och vilka styrmekanismer den har. Vad händer med sömnen när man stressar? Hur kan sömnstörningar påverka hälsan och vilka effekter har behandling mot sömnproblem. Sist men inte minst får du veta vad du själv kan göra för att få bättre sömn.
Torbjörn Åkerstedt professor vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

Öka din självkänsla – säg ja till dig själv
Det är svårt att få ihop alla delar i livet om man går omkring med en inre känsla av att inte duga. Vem är du och vad vill du egentligen? När du vet det är det lättare att säga nej till fel saker och ja till rätt.
Nina Jansdotter är beteendevetare, karriärcoach och författare till en rad böcker inom personlig utveckling exempelvis Självkänsla på jobbet och nyutkomna Minska din oro öka ditt lugn. Hon är även delägare i populära sajterna Livshandboken.se och Härliga.se
_________________________________


Föreläsare till stresserien 27/11

Stressjukdomar – hur de kan behandlas och förebyggas. Sjukskrivningsläget i Sverige.
I föreläsningen diskuteras hur utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar uppkommer, och hur de kan behandlas och förebyggas. De biokemiska förändringar som de har funnit vid utmattningssyndrom kommer att beskrivas. Sjukskrivningsläget i Sverige och de sannolika konsekvenserna av de ändrade lagreglerna kommer också att diskuteras.
Åke Nygren är emeritus professor i personskadeprevention vid Karolinska institutet, och har forskat kring prevention och rehabilitering efter trafikskador och de stora folksjukdomarna. Marie Åsberg är emeritus professor i psykiatri vid Karolinska institutet och har forskat kring depressionssjukdomar och suicidalitet. Tillsammans har de sedan 1998 forskat kring utmattningstillstånd och utbrändhet.


Tid för förändring
Vart är jag på väg och är det verkligen dit jag vill gå? Vad är viktigt i mitt liv och vad är bisaker? Frågor kring existens och livets mening väcks ofta i samband med kris. Det ger en möjlighet att mogna som människa. Men det tar tid.
Patricia Tudor – Sandahl är fil dr i pedagogik, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare

Detta gäller för samtliga föreläsningar i stresserien :
- föreläsningstid 13.30-17.00 med en halvtimmes fikarast.
- inträde 80 kr endast kontant betalning!
- biljetter säljs dagen före kl 11-19 samt föreläsningsdagen 10-13.30 (om det finns några kvar!) på nedre planet i ABF-huset på Sveavägen 41.
- vid varje föreläsning säljs böcker till specialpris – obs endast mot kontant betalning!


_____SLUT STRESSERIEN I Z-SALEN_____


FÖRELÄSNING PÅ ABF SVEAVÄGEN I NOVEMBER
Livsbalans. Minska stressen – öka livsglädjen!
Att förändra små saker i vardagen kan ge stora skillnader i livskvalitet Med hjälp av livsstil, avspänning, strategier för stresshantering och nytänkande går det att få ett mer balanserat liv. Som medförfattare till boken ”Lev Livet Levande” har Kia förmedlat kunskaper och erfarenheter som hjälpt henne från stressjukdom till livsbalans. Under föreläsningen får du prova på några enkla avspänningsövningar.
Kia Mundebo är beteendevetare, fil mag samt ICC-certifierad coach.
Tisdagen 4/11 kl 18.00- 19.30
Plats ABF, Sveavägen 41
Inträde 50 kr

FÖRELÄSNINGAR SOM DUFIS ORDNAR PÅ SÖDERGÅRDEN

Ta plats med retorikens hjälp!
Att prata inför folk är något som stressar de flesta.
Här får du tips och tankar om hur du kan ta plats och våga prata mer och inför fler.
Ge dig själv chansen - Ingen tackar dig om du är tyst!
Föreläsare är Erika Carlén, Retorikkonsult, pedagog och
kursledare på Södertörns Högskolas sommarkurs i retorik för talängsliga.
17/10 kl 11.00-12.30
Inträde: Gratis för medlemmar i DUFiS, 50 kr för övriga
Plats: Södergården, Götgatan 37


Jag var alltid tvungen att vara så snäll och duktig
Britt Bragée är sjukgymnast, gestaltterapeut, feldenkraispedagog och doktorand. I sin forskning om utbrändhet och psykosomatik har hon bett sina patienter berätta hur de själva ser på varför de blivit sjuka. Genomgående berättar de att de känt krav båda från andra och från sig själva på att vara "till lags" så att andra ska bli nöjda. Detta även om det kokar av ilska inombords, och de till slut märker att kroppen far illa av det. Hur kan det bli så för vissa, medan andra klarar av krav utan att ens verka bli påverkade? Britt berättar om sina resultat och vilka konsekvenser de får för hur man ska kunna komma tillbaka efter utbrändhet. Hon vill också gärna höra dina erfarenheter och idéer.
14/11 kl 11.00-12.30
Inträde: Gratis för medlemmar i DUFiS, 50 kr för övriga
Plats: Södergården, Götgatan 37

Fick sjukpenningen indragen

Norrbottens - kuriren skriver om en kvinna som blivit sparkad av en häst, fått bestående skador och sjukskrivits av läkare.

"I hennes läkarjournaler står det att hon har en funktionsnedsättning som inte kommer att förbättras inom en överskådlig framtid. Det står också att hon klarar viss aktivitet som krävs för det dagliga livet, men inte mer. Det framgår även att Marita Pettersson behöver hjälp med sysslor i hemmet."

Trots det får hon sedan april ingen sjukpenning!

Hon har begärt överprövning av sitt ärende tre gånger men ännu inte fått rätt.
Enligt vad som står i artikeln låter det som om hon är ett glasklart fall för sjukpenning och det låter minst sagt märkligt att Försäkringskassan bråkar.
Kanske blir det annat ljud i skällan nu när fallet nått media?

/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering Försäkringskassan samhälle

Lätta upp höstmörkret

För många är hösten en jobbig tid. Andra tycker det är härligt att få kura ihop sig och tända ljus. Det finns många bra tips för den som blir trött och hängig i höstmörkret. Framför allt att försöka vara ute när det är ljust. Ta en promenad på lunchen! Försök också äta bra och ha rolig. Boka in träffar med vänner, biobesök och annat som är trevligt. I Aftonbladet tipsar örtpedagogen Marie-Louise Eklöf om hur man kan använda naturen och vad den ger för att må bättre.

Själv hör jag till dem som avskyr mörkret, november och början av december tycker jag är årets värsta månader. Men så fort det vintersolståndet passerats tycker jag att det lättar. Inte för att man ser någon skillnad i ljus i början - men bara att veta att det vänt och går åt rätt håll är skönt.
Mitt bästa knep att undvika hösttrötthet är det jag skrev ovan - att vara ute i dagsljuset. För mig gör det stor skillnad. Har du andra bra knep så tipsa gärna!
/Kia

Några andra som kommenterat artikeln:
Anna G Rahms funderingar och spetsfundigheter
Inspiration för ett bättre liv
På jakt efter en ny vikt

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering friskvård hälsa

Kammarrätten har gett stressjuk rätt till ersättning

En förskolelärare var ensam fast anställd och hade tillsammans med vikarier ansvar för 31 barn. Den stora arbetsbördan ledde till sådan stress att hon fick hjärnblödning skriver Aftonbladet

Hjärnblödningen ledde till högersidig förlamning och afasi. Försäkringskassan godkände inte detta som arbetsskada. I länsrätten fick kvinnan rätt men då överklagade försäkringskassan beslutet. Även kammarrätten gav dock kvinnan rätt så nu har hon hel sjukersättning samt livränta.

Slutet gott allting gott? Nja, det är att ta i. Däremot slutade det väl så bra som det kunde. Vad jag önskar när jag läser är att början hade sett annorlunda ut.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle friskvård Försäkringskassan sjukersättning

Hindra hälsohetsen

Den som lider av ortorexia nevrosa är fixerad vid träning och hälsosam kost. I DN finns idag en artikel om sjukdomen. Ofta ser de drabbade friska och hälsosamma ut och tror själva de kan mycket om kost och motion. Problemet är att de tränar för mycket och äter för lite. Allt som kan uppfattas som onyttigt utesluts ur kosten. Med tanke på alla dessa larmrapporter om än det ena och än det andra blir det väl ganska lite kvar som är både säkert och nyttigt att äta.

Artikeln får mig att tänka på två viktiga saker:
1. Det är inte alltid det går att se på en människa om hon är sjuk. Däremot kan man se ohälsosamma beteenden om man står personen nära. Då ser jag det som viktigt att försöka prata om det oavsett om det gäller arbetsnarkomani, stress, mycket träning eller något annat.
2. Lagom är bäst. Att göra saker i rimliga mängder är hälsosamt. Arbeta, motionera, umgås etc. Allt är bra och behövs - men inte i vilka mängder som helst! Ordet lagom må vara lite trist men faktiskt sunt och användbart att tillämpa.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering friskvård

Bergetrehab ger hjälp att leva - inte bara överleva

Till hösten startar en ny rehabilitering- Bergetrehab - som Christer Sandahl och Patricia Tudor- Sandahl tagit initiativet till. Jag tilltalas mycket av den av tre orsaker:

För det första ger man en bra beskrivning av helhetssyn och verkar ha det som ledstjärna. Man beskriver bland annat fyra aspekter som bör vara i balans inom oss:
1. Naturvärlden/Fysisk dimension
2. Den sociala världen/Social dimension
3. Den privata världen/Psykisk dimension
4. Idealvärlden/Andlig dimension

" Det handlar om att finna tillbaka till sig själv och gå till botten med grundläggande existentiella frågor."

För det andra har denna helhetssyn förstås inverkan på hur programmet ser ut.
Man får:
- samtal med en psykolog och en psykiatriker före vistelsen i Rättvik
- Terapi enskilt och i grupp
- Workshops med bild, musik och kroppsmedvetande
- Fysisk träning, meditation och yoga
- Naturterapi
- Upp till tio uppföljningssamtal, inklusive möten med arbetsgivare om så önskas, efter genomfört rehabiliteringsprogram


För det tredje innebär den att man bor och befinner sig i den läkande miljön på Berget i 6 veckor. God och vällagad mat serveras och man får stöd att hitta en bra dygnsrytm.

Själv tycker jag att det låter helt underbart på många sätt. Framförallt för att man ser till hela människan och för att man får en chans att komma bort från sin gamla miljö. Som kan vara fylld av gammalt skräp, gamla nedbrytande tankar och mönster. Men också fylld av "måsten". Måsten som ibland innebär att större delen av energin går dit; måste laga mat, måste diska, måste serva resten av familjen, måste städa osv.

När det gäller helhetssyn finns det nog få ord som är så missbrukade inom vård och rehabilitering. För ofta finns varken tid, tanke, metod eller resurser för någon helhetssyn. Fast i varje glättad broschyr och beskrivning förekommer ordet, även om det inte förekommer i praktiken, i verkligheten.
På Bergetrehab låter det i alla fall som om det det är just helhetssyn som de tänker tillämpa. Vilket glädjer mig mycket.

Först omgången börjar nu i höst. Deltagarna är redan klara och programmet fullt. Nu i första omgången blir det bara 10 deltagare, i följande omgångar blir det 16. Första omgången kommer att utvärderas genom ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Framledes är det tänkt att det ska gå två program om året, ett på hösten och ett på våren. Rehabiliteringen finansieras vanligen av arbetsgivaren.

Synd att så få har möjlighet att få den här hjälpen. Jag tror det är förskräckande många som skulle behöva gå igenom ett sånt här program. Både än så länge friska och de som blivit sjuka. Många människor behöver tid och hjälp att stanna upp för att hitta sig själva och sin livsmening. Jag önskar att alla fick den möjligheten.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård stress stresshantering rehabilitering samhälle sjukvård

Sjuk hantering av sjukskrivna

I en intressant debattartikel i Dagens medicin tar läkaren Björn Lembke upp ett antal intressanta saker.

FK och förtroendeläkarna har gjort en ära i att underkänna den behandlande läkarens intyg och det lär inte bli bättre med de nya sjukskrivnings­rekommendationer som utfärdats av Socialstyrelsen. Man har destruerat den behandlande läkarens auktoritet och detta har sedan flera år orsakat mycket lidande för den sjuke och onödigt arbete för FK, läkare och domstolar."

Det här behöver kanske inte kommenteras så värst mycket? Fast i sanningens namn är det faktiskt inte alla läkare som lagt speciellt stor möda på intygen heller. Några av mina intyg under min sjukskrivning var väldigt korthuggna och innehöll inte särskilt mycket information. Men jag hade tur; de slank igenom.
Andra har mindre tur och får ett rent helvete. Särskilt när det är utförliga intyg är det svårt att förstå att någon som inte ens sett patienten kan underkänna det. Att träffa den det gäller borde vara obligatoriskt. Eller kanske att patienten får träffa en annan läkare som skriver nytt intyg vid tveksamheter.


"Den nya lagen stärker den sjukskrivnes rätt till tidig rehabilitering om sådan är möjlig och tvingar FK att tidigt engagera sig. För att lyckas med rehabilitering behövs samarbete som leder till helhetsbedömningar och flexibilitet, byggande på varje patients personliga förutsättningar och möjligheter att accepteras på arbetsmarknaden.

Det vore därför betyd­ligt bättre om FK, Arbets­förmedlingen, landsting, läkarorganisationer, arbetsgivare och patientföreningar satte sig ner och i konsensus samarbetar om hur man på bästa sätt ska tolka lagen för att hjälpa den sjuke att bli frisk och inte som FK starta med att göra sitt bästa för att tolka lagen negativt för de sjuka."

Ja, tänk om alla berörda instanser samarbetade! Vilken enorm skillnad det skulle göra. Om man dessutom kapade bort en massa byråkrati och långa transportvägar som i dagsläget gör att folk får vänta onödigt länge på hjälp, då skulle det kunna hända massor med sjuktalen! Men man måste precis som Björn Lembke skriver även ta hänsyn till varje persons personliga förutsättningar att accepteras på arbetsmarknaden. Och stimulera acceptansen hos arbetsgivarna!

/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress sjukvård sjukersättning sjukpenning försäkringskassan friskvård

Är blyghet ett handikapp?

Enligt en artikel i Aftonbladet ses blyghet numer nästan som ett handikapp. Detta eftersom vi blivit alltmer amerikaniserade och det är fint att vara social och ta för sig.

Att vara fruktansvärt blyg är förstås problematiskt, vågar man inte träffa nya människor eller prata i kafferummet bland gamla arbetskamrater blir livet besvärligt. Då blir blygheten något som beskär livet och personens möjligheter. Då är det nog en befrielse att få hjälp att våga lite mer.

Men vanlig vardagsblyghet eller vad man nu ska kalla det? Kan inte människor få vara olika? Måsta alla vara så otroligt framåt och pratiga? Kan inte folk få vara lite tillbakadragna och tysta också? Måste alla pressas in i samma mall? När det är olikheterna och likheterna som gör människor så spännande?

Låt alla människor blomma och få vara enligt sin egen natur!

/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård stress stresshantering samhälle

Avslag på sjukpenning leder till arbete?

Curt Malmborg skrev på DN Debatt igår om resultaten från en undersökning Försäkringskassan gjort.

"I dag är det omkring 1,8 procent som får ett avslag direkt och omkring 0,8 procent som får sjukpenningen indragen. För två år sedan var motsvarande siffror 1,4 procent respektive 1,1 procent."

Det här låter bra men vad man ska komma ihåg är att de nya striktare reglerna gäller från 1 juli. De har med andra ord inte hunnit få någon genomslagskraft än.

Av samtliga tillfrågade som fått avslag eller indragen sjukpenning uppgav endast 3 procent att de uppbar försörjningsstöd efter beslutet.

De flesta som fick avslag återgick istället i arbete.

"Av dem som går till arbete går 64 procent tillbaka till samma arbetsgivare, 30 procent har bytt arbetsgivare och 6 procent har tidigare inte haft jobb. Att byta arbetsuppgifter är lika vanligt som att byta arbetsgivare (34 procent). 61 procent har samma arbetsuppgifter som tidigare. 68 procent uppger att de arbetar i samma omfattning eller mer."

Här skulle jag gärna ha sett en uppföljning med intervjuer. För jag ställer mig frågan om alla dessa personer verkligen var friska myglare som fick ge upp försöken att gå hemma? Eller är det några sådana personer (för självklart finns ett fåtal!) och ett större antal som faktiskt är sjuka? Sjuka människor som släpar sig iväg till jobbet för att de inte har något annat val. Som hellre kommer att jobba tills de stupar än att gå till socialen.
Vilken livskvalitet anser de här personerna att de har? Tycker de att det var bra för dem att återgå till arbetet? Vad säger sjukskrivande läkaren? Vad säger anhöriga? Kommer de här personerna bli svårt sjuka eller rentav dö inom en snar framtid? Eller var det bästa lösningen att återgå till arbete, var de inte sjuka?

Vilket raskt leder över till vad vi anser att sjukförsäkringen är för något och vad den ska ersätta. Bör man till exempel bli sjukskriven för att vaka vid någons sjukbädd - om man inte själv är sjuk? Borde det inte vara en annan ersättning då? Eller om man sörjer en älskad persons bortgång? Är inte det en synnerligen sund och frisk reaktion att ha sorg? Det kan förvisso gör en inkapabel till att sköta arbetet. Men är det sjukförsäkringen som ska gå in? Det finns en rad situationer där folk faktiskt blir sjukskrivna ibland men de är inte sjuka egentligen. Vad gäller sjukförsäkringen för?

I medierna uppmärksammas dag efter dag personer som känner sig överkörda, kränkta och förnedrade av de beslut Försäkringskassan fattat. Självklart blir vi som arbetar inom Försäkringskassan berörda av det som skrivs och tar det på stort allvar.

Försäkringskassan har omorganiserats och förändrats samt fått mindre resuser. Personalen har haft det riktigt tufft och fått jobba hårt. Att många lämnar kassan visar vilken svår situation de har. Jag tycker det är viktigt att poängtera att Försäkringskassan måste få tillräckliga resurser gällande både personal och medel. Om handläggarna ska kunna göra ett riktigt bra jobb behöver de tid för klienten, tid att skapa kontakter med andra aktörer, trygghet, egen utveckling, utbildning i bemötande, tid att skapa bra arbetsgemenskap i den egna gruppen, en rimlig mängd ärenden, bra chefer med mera. Kort sagt behöver de få en god arbetsmiljö om de ska kunna ge god hjälp. Sist men inte minst är det ju så att handläggarna är bundna av lagar och föreskrifter som måste vara humana och verklighetsförankrade annars fungerar det i alla fall inte.

Det finns många andra intressanta saker att fundera över när det gäller Curt Malmborgs artikel. Läs den och nedanstående bloggurval så får du olika vinklingar.
/Kia

Ett urval andra bloggar som skriver om detta:
En liten tant
Den osynliga patienten
Resursbloggen

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle försäkringskassan sjukpenning sjukersättning friskvård

Höstens hetaste föreläsningstips!

Tillsammans med ABF Stockholm arrangerar DUFiS en föreläsningsserie om stress. Vi har ett stjärnspäckat program och ett riktigt lågt inträde, bara 80 kr! Det sistnämnda för att så många som möjligt ska ha råd att komma. Många som går på sjukpenning eller sjukersättning får ju en väldigt ansträngd ekonomi till råga på allt annat som kommmer med sjukdomen.


Vi har bokat en eller två stressforskare per föreläsning som pratar om stress ur olika perspektiv och vi får ta del av senaste forskningsrönen. Dessutom kommer några av Sveriges mest kända föreläsare och författare och tar upp andra aspekter.


25/9 Dan Hasson och Sanna Ehdin
28/10 Torbjörn Åkerstedt och Nina Jansdotter
27/11 Marie Åsberg och Åke Nygren, Patricia Tudor- Sandahl

Vid samtliga tillfällen startar föreläsningen 13.30, efter ca 2 timmar har vi en kafferast och föreläsningen slutar 17.00

Jag återkommer med mer detaljer inom kort, både när det gäller innehåll och biljettförsäljning. Kom ihåg att boka in datumen i kalendern redan nu!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård stress stresshantering

Superskönt med siesta!

Metro skriver att en liten siesta minskar risken för vissa hjärt och kärlsjukdomar. Dessutom kan tuppluren ge ökad kreativitet och prestationsförmåga. Vissa företag skaffar vilorum och/eller skrivbordskuddar så att personalen ska kunna ta powernaps och bli effektivare på arbetet enligt artikeln.

Själv tar jag alltid en liten tuppis efter lunchen om jag kan. Efter tjugo minuter i ryggläge är jag på topp. Pigg, vaken och full av energi. Det gäller dock att se till att det inte blir mer än tjugo minuter för då kan effekten bli det motsatta. Jag brukar ställa en klocka för att vara säker på att ransonen blir rätt. För mig fungerar det utmärkt och jag presterar och mår bättre med en liten tuppis. För andra fungerar det inte alls. Hoppas du har chansen att prova vad som gäller för just dig!

/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering friskvård sömn

Längre liv med D-vitamin

Sista dagarna har det skrivits en hel del D-vitamin. Svenskan, DN och Aftonbladet tar alla upp resultaten från en studie som visar att en hög halt av D-vitamin ger längre liv.
" Det är en mycket bra och välgjord studie och den kommer säkert att få stor betydelse. Vi har gjort en liknande undersökning i Sverige, som ska presenteras i september, och fått samma resultat, säger Dan Mellström, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg till DN. "

D-vitaminet bildas i huden med hjälp av solljus. Det finns också i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner samt i mindre mängd i kött och ägg.

För mig som älskar fisk och gärna är ute någon/några timmar per dag borde det inte vara något problem att få tillräckligt med D-vitamin. Men undrar hur det är för dem som aldrig äter fisk och mest sitter inne och häckar? Numera berikas vissa mejeriprodukter med D-vitamin men ändå?

Nu ska jag ut och öka mitt D-vitaminförråd!
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering friskvård

Sömnmedel och lugnande till unga allt vanligare

På bara fem år har utskrivningen av sömnmedel och lugnande till barn och ungdomar ökat med över 200% skriver Aftonbladet. Skrämmande tycker jag och fler med mig.

"– Vi har ingen aning om vad som händer när man vänjer en växande hjärna vid den här typen av medel, och alla är eniga om att det är mycket olyckligt, säger professor Torbjörn Åkerstedt, sömn- och stressforskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet"

På Nyhetsmorgonen på TV 4 pratade för ett tag sedan en psykiater och en sömnläkare om detta. Icke helt oväntat var sömnläkaren mycket oroad över den ökade förskrivningen och varnade för den medan psykiatern istället pratade om ökad psykisk ohälsa då dessa medel behövdes enligt henne. Behöver jag säga att jag blev våldsamt upprörd?

Om det nu verkligen är så att den psykiska ohälsan har ökat med 200% hos barn och unga på bara fem år tycker jag det behövs helt andra åtgärder än sömnmedel och lugnande till de utsatta!!! Exempelvis mer förebyggande arbete i förskola och skola, det behöver bli lättare att få hjälp och den behöver sättas in i ett tidigt skede, de unga behöver få veta vart de kan vända sig, vi vuxna måste finnas där som stöd, det kan behöva ändras en hel del i livssituationen osv osv.

Det finns tusen andra saker att göra innan man som allra sista utväg sätter in sömnmedel eller lugnande. Förutom den rent biologiska påverkan på den växande hjärnan undrar jag vilken påverkan det har på barn och unga att man lär sig att medicinera bort problem men inte att lösa dem? Lär de sig att de är de själva som är problemen? Att de behöver ändras och att det är fel på dem? När det egentligen handlar om att de inte har en bra livssituation och inte får det stöd de behöver?

Så här svarar läsarna på nedanstående fråga:

"Skulle du ge lugnande till ditt barn?
Ställningen just nu:
Ja absolut (2.3 %)
Ja, men bara i undantagsfall (12.7 %)
Ja, men bara om barnet är 5 år eller äldre (2.5 %)
Nej, aldrig (82.4 %) "

Vilket jag tycker kändes bra att läsa. Att ge barn lugnande i undantagsfall, exempelvis vid en svår och smärtsam undersökning som måste göras, tycker jag är helt ok. Men inte att ge lugnande eller sömnmedel för saker som kan lösas på andra sätt, exempelvis genom samtal. Här måste vi vuxna lära barn och unga livshantering och se till att de får en bra start i livet, en grundtrygghet.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle mediciner

Resurs om rehabgarantin

Resursbloggen skriver om den rehabiliteringsgaranti som enligt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting ska införas i landstingen. (läs mer om avtalet HÄR )

Garantin omfattar:
1. medicinsk bedömning och ställningstagande till medicinsk rehab.

2. Om patienten bedöms ha nytta av den, påbörja och genomföra behandling/rehabilitering.

Staten avsätter 175 miljoner för detta. Resurs har räknat på detta och kommit fram till följande:

"175 miljoner kronor för hela Sverige - det blir ca 400 kronor per sjukskriven - ett halvt psykologbesök. Samtidigt beräknar man göra besparingar på runt 17 miljarder på införandet av utförsäkringslagen, dvs 100 ggr så mycket."

För min del tycker jag det låter väldigt lite - särskilt utslaget per person. Hur mycket kan man åstadkomma med så lite resurser? Låter som skillnaden blir marginell.
Dessutom kan jag förstås inte låta bli att undra hur mycket det kostar att ha folk sjukskrivna utan riktig rehab? Räkna ihop sjukpenning, massa vårdbesök, medicin, för tidig död, den stress anhöriga och vänner drabbas av när de ser hur någon de tycker om lider, den minskade tilliten till ett gott samhälle som tar hand om sjuka och så vidare... Räknar vi ihop allt det blir kostnaden oerhörd. Och vi får alla betala den. På olika sätt, men det kommer att svida för oss alla.
Är det verkligen så vi vill ha det? Inte jag i alla fall! Satsa istället rejält för att hjälpa de sjuka att bli så friska de kan. Satsa också på olika arbetsmarknadsinsatser så att även den som inte är helt frisk och kan jobba heltid kan få ett arbete.


Så hittade jag detta stycke i avtalet som handlar om evidensbaserad behandling:

"Ett mindre antal studier av olika behandlingsformer (främst gruppterapi) vid utmattningssyndrom har ännu inte avrapporterats. Det finns ett mycket stort behov av innovativ rehabiliteringsforskning vid stressrelaterad psykisk ohälsa."

Här kan jag ju inte annat än instämma helhjärtat! Med tillägget:
ta tillvara alla de erfarenheter som finns hos dem som är eller varit sjuka. Vi sitter på mycket erfarenhet och kunskap om vad som fungerar och vad som inte gör det.
Använd den!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle sjukpenning sjukersättning sjukvård friskvård

Detta tar jag till mig!

Svenskan rapporterar om nya forskningsresultat som visar att mörk choklad kan förebygga hjärt och kärlsjukdomar, den stärker immunförsvaret och motverkar övervikt och diabetes.
Rena rama underdundermedlet! Så det är väl bara att offra sig och äta några bitar för hälsans skull. ;-) Ett uppdrag som inte ter sig så svårt för mig som bara ÄLSKAR mörk choklad. Särskilt tillsammans med en kopp riktigt gott kaffe - vilken njutning!

I studien har de också undersökt blåbär som är bra för hjärta, hjärna, ögon och hy och innehåller mycket antioxidanter. Dessutom är blåbär liksom mörk choklad vansinnigt gott tycker jag. Tänk en stor skål blåbär med en klick riktig vaniljglass. Mmmmm!

Det här är verkligen trevliga forskningsresultat som jag gärna tar till mig och använder mig av. Jag ser redan fram emot kaffe och en bit mörk choklad som lunchdessert. En hälsoinvestering!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård

Kär i kärlekskonst!

Än en gång har Svenskans Idagsida lyckats göra en härlig artikelserie. Den heter Kärlekskonst och jag blev faktiskt lite kär iden. Särskilt första avsnittet där Kay Pollak intervjuas. Det är fyra avsnitt:

1. Älska mig
2. Modersfamn
3. Älskare
4. Rymdblomma

Kay Pollak har massor med kloka saker att säga:

"–Jag insåg plötsligt att jag var lurad. Att jag inte skulle duga är ju bull shit. När man totalt börjar förstå hur illa man tänkt om sig själv blir det en ren omvändelse; man lättar från marken. Det är som Paulus möte med anden, man blir nyfrälst – ha ha!"

"Nu hamnar vi rakt in i Kay Pollaks verkliga grundbudskap, och vi har säkert hört det en massa gånger förr: Att lära sig att älska sig själv är det mest fundamentala. Först då kan man också älska andra. Så länge man umgås med svarta tankar om att inte duga ­riskerar man en förfärlig massa problem. Kay Pollak vet.

–Det känns ju i hela kroppen om jag älskar mig själv, och det kan jag inte säga att jag alltid gör. Men jag kan det långt mer än förut. Jag är inte lika rädd för andra som förr, då jag upplevde så mycket som attacker, blev ”föraktfull” och drogs in i konflikter."

"–Sedan dess har det blivit helt sant för mig att jag är ensam ansvarig för om jag ska bli ett stackars offer eller en skapande kraft i mitt liv. Ingen annan än jag kan lära mig att värdera mig själv ­högre och acceptera mig själv bättre. Det är både urjobbigt och fantastiskt.."

Att se sig själv som ensam ansvarig för sitt liv är en enorm möjlighet. Det är också ibland svårt och skrämmande. Särskilt i svåra stunder kan det för en stund kännas som en omöjlighet, en anklagelse och en belastning. Men jag ser det oftast som möjlighet och energikälla: jag kan ändra mig själv men inte andra! Att arbeta för att vara snällare mot sig själv och att älska sig själv mer gör det också lättare att vara snäll mot andra och älska andra mer. Livet blir så annorlunda med detta synsätt. Om utrymmet för kärlek växer ryms också mera livsglädje.

I del två diskuterar Ylva Eggehorn om smärtan i mötet med andra.

"Jodå, vi försöker slippa det som gör ont i mötet med andra, söker smärtlindring till varje pris. Men, tack och lov, fastslår Ylva Eggehorn, hinner smärtan i kapp oss.

– Annars skulle vi aldrig mogna. I smärtan finns möjlighet att leta efter en djupare förankring än den jag får i mina prestationer.

Och ändå står vi där vid gränsen och frestas att ge upp – bli cyniska, kanske förtvivla. Eller kan vi ta emot kärleken, utan att känna att den hotar oss? Ylva Eggehorn säger att den här kampen, huruvida vi ska stänga hjärtat eller öppna, pågår inom varje människa. Och visst, vi kan ha mycket goda skäl till att stänga. Vi kan behöva vara rädda om oss ett tag.

Men, tänker hon, kärleken är trots det en ständig möjlighet."

Jag tycker det var så vackert! Kärleken är en ständig möjlighet. Vilket hopp det inger!

Thomas Di Leva i avsnitt 4 om att möta smärta och rädsla:
"Vill man aktivt påverka denna livslånga process, föreslår Thomas Di Leva att man sätter sig i ett mörkt rum och blundar. Eller ställer sig ensam i skogen och känner sig ett med allt. Han ­bedyrar att det är inom oss de stora skatterna finns, att det är där vi kan finna gåvorna. "

Håller helt med om att det är inom oss vi kan hitta de största gåvorna. Vi är alla kassavalv med stora skatter inlåsta. Andra människor kan vara till hjälp för att öppna dörren till skattkammaren. Men det är bara vi själva som kan ge oss tillåtelse att gå in och undersöka skatterna.

/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om friskvård hälsa stress stresshantering

Vad händer dem som blir utan sjukförsäkring?

DN , Svenskan och Aftonbladet skriver alla om att fler än beräknat kommer att utförsäkras ur sjukförsäkringen enligt Försäkringskassans nya prognos.

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tror inte enligt artiklarna att alla de 20 000 som utförsäkras tvingas ta socialbidrag. Hon beskriver tre möjliga utfall efter 550 dagars sjukskrivning.

1. Några är så sjuka att de ska ha sjukersättning.
2. Några har arbetsförmåga och ska få hjälp av arbetsförmedlingen.
3. Några är för friska för att vara sjukskrivna men för sjuka för att jobba. För dem ska det göras aktiva insatser med mer rehabilitering och utbildning, som antagligen bekostas av en statlig ersättning och sköts av kommunerna

– Sedan finns det också ett försörjningsstöd som ett allra yttersta skyddsnät som bara ett fåtal kommer att behöva. enligt Cristina Husmark Pehrsson.

Exakt vad som kommer att hända med dem som utförsäkras ur sjukförsäkringen är dock än så länge oklart. Cristina Husmark Pehrsson samtalar nu med arbetsmarknadsdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting för att presentera ett förslag under hösten.

Att det finns en uttalad målsätting att få människor tillbaka till arbete tycker jag är utmärkt. Allför många blev - ibland mot sin vilja- förtidspensionerade förut. Däremot är det djupt olyckligt att det inte finns klarare beskrivningar av HUR det är tänkt att fungera. Det skapar av lättförståeliga skäl en djup oro hos dem som är sjuka och även hos många friska tror jag.

För stressjuka som är den grupp jag har koll på kan sjukskrivningstiden säkert förkortas väsentligt med individuellt anpassad rehab som sätts in så snabbt det går.
Själv var jag sjukskriven i 4,5 år, huvudsakligen för att rehabsystemen inte fungerade. Jag blev ännu sjukare av att vara tvungen att kämpa för att få hjälp - krigsskadad kan man väl säga. För det var en strid för livet. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om upplevelsen av en sjukskrivningstid som blev onödigt lång. Märk väl att jag inte talar om veckor eller ens månader för långt utan ÅR. De flesta långtidssjuka jag träffat har haft problem med att få hjäp.

I kampen för att få hjälp har tidigare många sjuka stupat. De gamla systemen var inte bra även om det låter så på många. Att bara vara sjukskriven i evigheter utan att få någon hjälp för att så småningom bli sjukpensionerad ser jag inte som ett alternativ.

Hur de nya systemen kommer att fungera vet vi inte riktigt än, det återstår att se. Jag ser både möjligheter och svårigheter med det.

/Kia

Ett urval andra bloggar som skrivit om detta:
MinaModerataKarameller
Pernilla Karlsson
Den osynliga patienten
Resursbloggen

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa sjukvård stress stresshantering sjukpenning sjukförsäkring sjukersättning försäkringskassa