Retreatrapport

Förra helgen var jag på min första halvdagsretreat. Jag har läst och hört om det men inte provat tidigare. Min föreställning om det hela var att det skulle frigöra massor med energi och vara fantastiskt vilsamt. Det var det, men inte riktigt som jag tänkt mig.

Innan jag gick dit hade jag tänkt att jag skulle delta i både qigong - som jag älskar och njuter av- och avspänning/meditation som är gudomligt skönt. Dessutom hade jag tänkt ta tillfället i akt att skapa lite eftersom det erbjöds tillfälle. Annars målar jag nästan aldrig fast jag tycker det är roligt.

Av allt detta görande blev det intet. Jag hade inte lust. Att ligga nedbäddad insvept i jacka och filt i en kyrkbänk och titta hela vägen upp till taket eller ut genom de vackra fönstren och lyssna på tystnaden var fullt tillräckligt. Jag tog lunchpaus från varandet och gick till cafeterian och åt en god och värmande linssoppa vilket kunde behövas eftersom det var rätt kallt.

Tillfälle till både qigong och avspänning kom åter men jag kände fortfarande inte för att göra något så jag låg åter nerbäddad på bänken tills det var dags för massage.Den gick jag till, kanske för att det var ett kravlöst emottagande, utan någon form av prestation från mig.
En halv dag utan prat men med bara vara blev perfekt laddning för kropp och själ. I tyst gemenskap med många andra som sökte stillhet tillbringade jag fem underbara lördagstimmar. Det låter kanske mycket att tillbringa fem timmar med att i princip inte göra något men jag kan försäkra att tiden gick väldigt fort och det gjorde gott. Jag svävade därifrån med ett stillsamt men lyckligt leende på läpparna.

Tack för and- och andehämtning!
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, stress, stresshantering, friskvård