Vårdgarantin långt ifrån uppfylld

I många landsting kan mindre än hälften av vårdcentralerna erbjuda den hjälp som krävs för att leva upp till regeringens rehabiliteringsgaranti. En av tre behöver anställa mer personal, men det blir svårt med landstingens sparkrav skriver DN

Två patientgrupper omfattas av garantin:
- Personer med lättare psykiska problem som ångest, depression, stress.
- Personer med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg.

För att landstingen ska kunna få ta del av de extra pengar regeringen avsatt för rehabilitering måste de använda särskilda behandlingsmetoder. Detta orsakar problem eftersom det finns för få terapeuter med utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv psykoterapi (KPT).

Åtminstone för stresspatienter finns mycket annat som också kan hjälpa personen tillbaka till ett friskare liv.
Gruppsammankomster där man får träffa andra med samma problematik, Avspänningsträning i olika former (yoga, qigong,basal kroppskännedom, meditation mm)
Massage i olika former.
Andra terapiformer (gestaltterapi, psykodynamisk terapi mfl) eller samtalsstöd.
Bara för att nämna några saker som jag vet många har upplevt som ett stöd för mer livskvalitet och ett friskare liv.

Frågan är om stresspatienterna får ta del av något av detta i väntan på KBT eller KPT? Eller blir det så att de som har råd betalar sin vård själva? Kanske blir det en passiv väntan med sjukskrivning och medicin? Det sistnämna leder ofta till att personen mår ännu sämre.

Jag tror man skulle vinna på att bredda insatserna och självklart skulle det ge stor vinst för alla att sätta in dem snabbare.
/Kia
Nedan kan du se hur det ser ut i just ditt landsting:

Rehabilitering i ditt landsting

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering hälsa friskvård sjukskrivning sjukersättning sjukpenning rehabilitering

Berget rehab - första omgången avslutad

Jag har tidigare skrivit om Berget Rehab och den unika modell för rehabilitering av stressjuka som skulle provas för första gången nu under hösten. När jag läste om den tyckte jag att det lät mycket bra. Dessutom är det ju så att jag tror att vi alla är unika och att det kan behövas många olika sätt och modeller för rehabilitering. I den bästa av världar skulle man då kunna välja det man tror passar bäst för en själv. I verkligheten befinner vi oss mycket långt därifrån. Detta måste vi ändra på!

Nu är i alla fall första delen i första omgången på Berget avslutad och resultatet verkar mycket lovande. Bifogar hela pressmeddelandet så ni får läsa allt det positiva. /Kia
PRESSMEDDELANDE

Nytt framgångsrikt sätt att rehabilitera människor
som sitter fast i långtidssjukskrivning.


Många är ense om att det saknats en väl fungerande rehabilitering för långtidssjukskrivna med diagnosen utmattningsdepression. Vi har länge tyckt att
man i Sverige arbetar med för trubbiga verktyg i traditionella behandlingsprogram. Vi är övertygade om att man måste se till hela människan och då inte väja för den existentiella dimensionen.

- Min erfarenhet är att många existentiella frågor dyker upp när man hamnar i kris, säger Christer Sandahl. När man känner sig kränkt, missförstådd och besviken på arbetet, dyker ofta tvivlet upp: ”Har jag något värde”, ”Vad är meningen med mitt liv”, etc. Ibland ger vi också ett hårdnande arbetsliv skulden för utmattningstillstånd, men skyggar för mer komplexa förklaringar.

Vi tror vi har hittat nycklarna till en framgångsrik rehabilitering. Varje enskild nyckel är inte nödvändigtvis unik, med kombinationen av dem är unik och kan göra att dörrar öppnas.

Rehabiliteringen sker under sex veckor i rogivande miljö på Berget utanför Rättvik.

- Tvärtemot vad som är vanligt i Sverige, är vi övertygade om att det är viktigt att för en tid kunna lämna den omgivning där problemen uppstått. Och miljön här vid Siljan har en läkande kraft i sig, påpekar Patricia Tudor-Sandahl.

Nyckelordet för vårt sätt att arbeta är helhetssyn. Sex dagar i veckan är schemalagda med individuell terapi, gruppterapi, meditation, reflektion, vila, naturupplevelser och fysisk aktivitet. Deltagarna i programmet får stöd av några av landets mest renommerade terapeuter och dessutom finns läkare, psykologer, sjukgymnaster m fl
i teamet.

Programmet syftar från första dagen till att våra gäster – inte patienter – ska ställa in sig på en återgång till arbete.

Vi hade stora förhoppningar på detta sätt att rehabilitera, men resultaten har överträffat dem med råge.




Några reaktioner från deltagare i utvärderingen:



”Det känns som jag håller på att lära mig ett nytt språk.”

”Spännande, omvälvande, roligt, givande, otäckt, jobbigt – allt på en gång.

”Jag känner mig utvald och tacksam som fått vara med på denna resa.”

”En smygande tro på livet.”

” Jag är så pass stark som jag föreställde mig att jag skulle bli. Dessutom är
ju rytmen på Berget en bra övning i att lära sig leva rytmiskt även hemma.”


Berget Rehab

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering rehabilitering friskvård

Bergetrehab ger hjälp att leva - inte bara överleva

Till hösten startar en ny rehabilitering- Bergetrehab - som Christer Sandahl och Patricia Tudor- Sandahl tagit initiativet till. Jag tilltalas mycket av den av tre orsaker:

För det första ger man en bra beskrivning av helhetssyn och verkar ha det som ledstjärna. Man beskriver bland annat fyra aspekter som bör vara i balans inom oss:
1. Naturvärlden/Fysisk dimension
2. Den sociala världen/Social dimension
3. Den privata världen/Psykisk dimension
4. Idealvärlden/Andlig dimension

" Det handlar om att finna tillbaka till sig själv och gå till botten med grundläggande existentiella frågor."

För det andra har denna helhetssyn förstås inverkan på hur programmet ser ut.
Man får:
- samtal med en psykolog och en psykiatriker före vistelsen i Rättvik
- Terapi enskilt och i grupp
- Workshops med bild, musik och kroppsmedvetande
- Fysisk träning, meditation och yoga
- Naturterapi
- Upp till tio uppföljningssamtal, inklusive möten med arbetsgivare om så önskas, efter genomfört rehabiliteringsprogram


För det tredje innebär den att man bor och befinner sig i den läkande miljön på Berget i 6 veckor. God och vällagad mat serveras och man får stöd att hitta en bra dygnsrytm.

Själv tycker jag att det låter helt underbart på många sätt. Framförallt för att man ser till hela människan och för att man får en chans att komma bort från sin gamla miljö. Som kan vara fylld av gammalt skräp, gamla nedbrytande tankar och mönster. Men också fylld av "måsten". Måsten som ibland innebär att större delen av energin går dit; måste laga mat, måste diska, måste serva resten av familjen, måste städa osv.

När det gäller helhetssyn finns det nog få ord som är så missbrukade inom vård och rehabilitering. För ofta finns varken tid, tanke, metod eller resurser för någon helhetssyn. Fast i varje glättad broschyr och beskrivning förekommer ordet, även om det inte förekommer i praktiken, i verkligheten.
På Bergetrehab låter det i alla fall som om det det är just helhetssyn som de tänker tillämpa. Vilket glädjer mig mycket.

Först omgången börjar nu i höst. Deltagarna är redan klara och programmet fullt. Nu i första omgången blir det bara 10 deltagare, i följande omgångar blir det 16. Första omgången kommer att utvärderas genom ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Framledes är det tänkt att det ska gå två program om året, ett på hösten och ett på våren. Rehabiliteringen finansieras vanligen av arbetsgivaren.

Synd att så få har möjlighet att få den här hjälpen. Jag tror det är förskräckande många som skulle behöva gå igenom ett sånt här program. Både än så länge friska och de som blivit sjuka. Många människor behöver tid och hjälp att stanna upp för att hitta sig själva och sin livsmening. Jag önskar att alla fick den möjligheten.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård stress stresshantering rehabilitering samhälle sjukvård

Arbetsstress farligare än osund livsstil

På DN DEBATT skriver professor Bengt Arnetz om resultaten av ett stort och flera år långt forskningsprojekt.Projektets huvudfrågor var:

1. Orsakar arbetsorganisationen eller enskildas övriga sociala liv mest ohälsorelaterad stress?
2. Är det mera effektivt att inrikta anti-stress insatser på individ- eller organisationsnivå?
3.Vilka är de viktigaste organisations- och ledningsfaktorerna för att skapa en långsiktigt frisk, effektiv och stressresistent organisation?

Svaret på fråga 1 var att organisationsstressen orsakar mer ohälsa.

"När man tar hänsyn till livsstil och annat mera personligt framkommer större skillnader i ohälsan inom en och samma organisation än mellan olika organisationer."

Det är effektivare att rikta åtgärder mot organisationen än mot individerna.

"Populära anti-stress program som lär oss att varva ner har mycket kortvarig och begränsad effekt jämfört med att satsa på att utveckla organisation och ledning."

"Organisationshälsan påminner om enskildas hälsa. Det finns oftast flera möjliga orsaker till ett och samma tillstånd. Genom att studera ett stort antal organisationer över tiden kunde vi identifiera de mest betydelsefulla organisations- och ledningsfaktorererna för att skapa en frisk och produktiv organisation." <

De kom fram till att friska arbetsplatser:
1. hade bättre stämning bland medarbetarna,
2. medarbetarna kände till arbetsplatsen mål,
3. medarbetarna var delaktiga i planering och genomförande av aktiviteter för att uppnå målen
4. medarbetarna fick konkret och rak återkoppling från ledningen om vad de skulle göra och hur de utfört sina arbetsuppgifter.

Här rör det sig verkligen om grundläggande saker. Självklart är det trevligare att vara på en arbetsplats där stämningen är god, där man trivs och mår bra. Att känna till målen med arbetet och att vara delaktig i planering och genomförandet skapar förstås mening, delaktighet och gemenskap. Att få feedback på om man har gjort ett bra jobb eller inte ger trygghet. För att nu bara nämna några få saker kring detta. Det känns ju nästan löjligt basic. Fast på alltför många arbetsplatser fungerar det inte. Men med tanke på vad detta kostar företagen så borde det vara frågor som ligger i fokus!


Kanske kan nästa stycke vara en väckarklocka? Organisationens hälsa är av största betydelse för produktiviteten.

"Studien visar att det inte är ett motsatsförhållande mellan hälsa och produktivitet utan att det går hand i hand. Vår forskning visar faktiskt att dåligt flyt i organisationer skapar den stress som leder till ohälsa."

Med tämligen blygsamma insatser går det att förbättra hälsa och produktivitet. Varför är det då så få företag som verkligen satsar och gör de här insatserna?

De har också undersökt rehabiliteringsinsatser och funnit att:

"Genom att fokusera på snabb återgång till arbetet minskade sjukskrivningarna med nära 50% och av varje satsad sjukförsäkringskrona fick samhället tillbaka över 4 kronor. Räknar man in produktionsvinster är effekterna än större. Därtill mådde den försäkrade bättre."

Att snabb rehab är en vinna-vinna åtgärd är något jag och många med mig påpekat många gånger. Här står det svart på vitt.

Det finns många intressanta saker att ta upp i artikel och jag hinner inte mer. Läs artikeln!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering rehabilitering

Prova Tai Chi - det är härligt!

Varje söndag från och med idag till och med 17/8 är det Tai Chi i musieparken utanför etnografiska muséet kl 14.30. Det är Stockholms Wushuakademi som arrangerar och ger oss chansen att prova Tai Chi gratis.
Jag var där i dag och testade. Härligt men besvärligt kan jag rapportera. När man inte kan så blir det lite knepigt med de nya rörelserna. Men utmaningar är bra och det är fantastiskt skönt att stå ute under de lummiga träden och träna.
Mycket bra instruktör och skön träning. Jag kommer att gå dit fler gånger och kan verkligen rekommendera den som är nyfiken att testa. Vill du läsa mer om Tai Chi och Stockholms Wushuakademi kan du kolla här.
/Kia
PS. Om livsbalanskursen skriver jag ett eget inlägg lite senare

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa rehabilitring stress friskvård

Fria zoner ger fria själar

Vi behöver tid att ha stunder och platser som är våra egna, där vi kan ägna oss åt våra intressen utan prestationskrav skriver Svenskan.
Aleksander Perski intervjuas i artikeln och det står också lite om hans bok Ur balans. En bok jag kan rekommendera för den som vill läsa mer om stress.

Redan på medeltiden hade man hittat ett koncept för ett långt och lyckligt liv; tanken var att det behövs tre ingredienser för att leva gott.
En del sömn
En del aktivitet, arbete, tillverkning.
En del fritid, för att begrunda livet, få kontakt med sig själv och andra, naturen och högre makter

I dagens samhälle är det många människor som minskar både sömndelen och den sista delen med begrundan till förmån för aktiviteter och arbete. Det är lätt att dras med i skyndsamhetens och prestationens strömvirvlar. Många, inklusive undertecknad, stannar inte upp förrän man håller på att drunkna av aktivitetshets. Då är vägen tillbaka lång och knagglig.
Ovanstående recept på ett gott liv är bra att hålla i minnet. När det blir mycket att göra är det lätt att skala bort det som ger energi och ork och därmed bli ännu mer dränerad på ork och livsglädje. Håll fast frizonerna och prioritera!
Det är en av de största förändringarna jag gjort i mitt liv sedan jag var stressjuk, jag prioriterar hårt i vad jag ska göra och fredar mina frizoner. Sedan kan det variera vecka för vecka hur fördelningen ser ut. Det viktiga är att det jämnar ut sig i det långa loppet. För det ger ett gott liv i balans.
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa samhälle stress livsbalans

Trosam - ett ljus i rehabmörkret!

Vilket underbart exempel på bra rehabiliteringsprojekt DN har hittat. Jag blev alldeles lycklig när jag läste artiklarna om Trosamprojektet: Tröst för kropp och själ ger framtidstro och Från klient till ett eget jag.
I ett rehabmörker som brukar vara kompakt är detta en skimrande ljusglimt.
Projektet är enligt artiklarna ett samverkansprojekt mellan försäkringskassan, vårdcentral, arbetsförmedling och kommunens socialkontor.

"Målet är att långtidssjukskrivna med eller utan anställning ska kunna återgå i arbete. Projektet kallas Trosam och bygger på en modell där helhetssynen på människan är det centrala.

Genom att fokusera på såväl tanken, själen, kroppen som känslan och balansen dem emellan ska deltagarna själva återskapa en bättre fysisk och psykisk hälsa. Deras självkänsla blir också stärkt, och de får en egen försörjning.

Ett 60-tal män och kvinnor har deltagit i projektet. Tillsammans har de stått utan egen försörjning i 273 år. Via Trosam har deltagarna under sex månader genomgått en utbildning där de fått möjlighet att möta till exempel psykoterapeut, beteendevetare, fysioterapeuter, föreläsare samt delta i workshops om sorgbearbetning/fullbordad kommunikation."

Det är så rätt att jag ryser! Självklart måste man se hela människan och låta henne själv vara delaktig i sin rehabilitering. Självklart ska alla myndigheter samarbeta för att detta ska fungera. Grundkonceptet är så enkelt. Ändå verkar det vara så svårt på de flesta andra ställen. Där leder ofta bristen på samarbete och helhetssyn till att de sjuka blir sjukare. De sjuka får också ofta onödigt krångliga liv när de hamnar mitt emellan olika instansers rutiner och regler.

"En första preliminär utvärdering visar att 95 procent av deltagarna gått ut i arbetsträning eller egen försörjning under perioden. Målet var 50 procent.
Sex av tio eller 62 procent, har ett år efter att de lämnat projektet kunnat försörja sig på egen hand.
Nästan alla deltagare uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med det stöd de fått, och att de upplever en höjd livskvalitet.
Trosam avslutas i juni i år och ska slutligt utvärderas innan politiker och myndigheter fattar beslut om en eventuell fortsättning."

Jag är inte förvånad över de fina resultaten. Måtte detta arbetssätt sprida sig! Allt talar för det eftersom det blir billigare och människor snabbare kommer tillbaka till arbetslivet. Dessutom, de som upplevt svårigheter och fått hjälp att hitta sig själva och livet igen, är stora tillgångar i alla sammanhang. Det måste vi ta vara på.
Jag rekommenderar artiklarna får den som behöver positiv input!

/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa samhälle försäkringskassan långtidssjukskrivning stress rehabilitering

Många stressjuka kommer igen efter lång sjukskrivning

I Läkartidningen finns en härligt hoppfull artikel för stressjuka. Innan jag kommer till saken måste jag inleda med ett guldkorn ur artikeln. Läkaren Bo Santell skriver så här om hur det var att börja jobba med företagshälsovård:

"Ett väntrum fyllt av stressdrabbade och redan långtidssjukskrivna medelålders kvinnor inom vård/ skola/omsorg. Plikttrogen, urkramad och dränerad kvinnokraft. Tveklöst sjuka och med tydlig om än inte entydig koppling till arbetssituationen. Inte så sällan skambelagda av den massmediala fuskdebatten, utpekade som ett hot mot statsbudgeten rentav"

Bo Santell skriver om ett undersökningsupplägg där man har en experimentgrupp och en kontrollgrupp och där grupperna följs upp i några år efter interventionen. Interventionen var ett tremånaders stresshanteringsprogram i grupp.
I början av uppföljningen fanns en skillnad mellan grupperna men den klingade av efter några år. Bo Santells skriver att resultatet av studien:
blir därmed att den stöder vad som hävdats i diskussionen kring den pågående uppstramningen av våra sjukskrivningsregler. Att trötta hjärnor inte löper samma risk som onda ryggar att fastna i en permanent sjukroll och att läkningsprocessen här måste få ta sin tid. Men resultatet hade sannolikt blivit bättre om aktiv behandling tidigarelagts

Lägg särskilt märke till sista meningen! För många långtidssjukskrivna har väntat mycket länge på att få hjälp. En del har väntat så länge att de med de nya sjukförsäkringsreglerna skulle vara utförsäkrade.

"Både experimentgrupp och kontroller är till 40 procent tillbaka i arbete efter sjukperioder på upp till fyra år. Resultatet stöder uppfattningen att trötta hjärnor inte löper samma risk som onda ryggar att fastna i en permanent sjukroll och att läkningsprocessen här måste få ta sin tid."

Bo Santell avslutar med ett par mycket viktiga frågor:
"Annars är ju detta, som ledande stressforskare betonat, ytterst en politisk och djupast sett en existentiell fråga. Hur bygger vi oss vårt samhälle? Hur ser vi till att leva våra liv?"


/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa samhälle stress sjukförsäkring rehabilitering