Besked med bättre bemötande

Sjukförsäkringsreformen behandlas återigen i en ledare i DN
Många lever enligt DN i villfarelsen att det är den egna uppfattningen om arbetsförmågan som gäller för att få sjukpenning, vilket det inte är.
Därför bli många oerhört kränkta och känner sig ifrågasatta när de får nej till ersättning från Försäkringskassan.

För att komma tillrätta med problemen efterlyser DN tre saker:


1. Ett värdigare och mer empatiskt bemötande från Försäkringskassans sida vid avslag.

2. Ett bättre ansvarstagande från läkarnas sida där de slutar skriva underlag för sjukintyg som de själva inte tror på så att de inte skjuter över ansvaret till kassan. Samt att de är noga med att påpeka för patienten att beslutet om sjukskrivning inte gömmer sig i deras bläck.

3. Ett större ansvar bland politiker, opinionsbildare och medier att inte lura människor att tro att sjukförsäkringen är något annat än den är. Och att försöka förklara att ett avslag inte är något misstroende mot personen eller hennes lidande, utan en arbetsförmågebedömning utifrån en tro på att människan trots hennes svårigheter kan utföra ett arbete.


Till detta vill jag tillägga en arbetsmarknad där även de som inte är högpresterande får plats och andra möjligheter att komma vidare och stöd i det.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress, stresshantering, sjukförsäkring, hälsa, friskvård

Debatten om sjukförsäkringen fortsätter

I dagens DN Debatt skriver Reinfeldt och Husmark Pehrsson om vad de anser att de rödgrönas förslag leder till. Bland annat kritiserar de förslaget att inte ge förtidspension förrän tidigast när en person fyllt 58 år. Det skulle innebära att en person som fötts med ett gravt funktionshinder ska få sin ersättning omprövad varje år fram tills de fyller 58. Ett stort slöseri med resurser som kan läggas på mer angelägna saker. Dessutom skulle det innebära att många får sänkt ersättning.

Per Schlingman kritiserar också förslaget i en artikel på Newsmill

Jag är glad att debatten är igång och engagerar så många. Förhoppningsvis leder det till positiva resultat för de sjuka, för samhället och företagen.
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om sjukpenning, sjukersättning, sjukskrivning, samhälle, stress, stresshantering, Försäkringskassan

Nyinsatt programpunkt på DUFiS - försäkringskassan informerar

Fredagen den 12 februari har vi en nyinsatt programpunkt på DUFiS. Då kommer en representant från försäkringskassan och informerar kl 10.30 på Södergården, Götgatsbacken. Välkommen!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress, stresshantering, sjukförsäkring, sjukpenning, sjukskrivning, Försäkringskassan, samhälle

Fokus på sjukförsäkringssystemet

Sista tiden har många skrivit om förändringarna i sjukförsäkringssystemet. Expressens ledare "Friskare regler" , kontra Aftonbladets "Vill du ha mitt utförsäkrade liv", till DN:s "Nya sjukregler får fler i arbete" till Svenskans "Hur kan en reform ha alla sorters fel samtidigt?".

I artiklarna tas reformer upp ur olika vinklar, ibland ur individuellt perspektiv, ibland i helhetsperspektiv. Två intressanta inlägg i debatten finns här: Passivitet förvärrar psykiska tillstånd
Vips har sjuk person blivit frisk - på pappret

/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om sjukförsäkring, sjukersättning, stress, stresshantering, samhälle, hälsa

OBS! Viktigt för er som utförsäkras!

Jag vidarebefordrar ett meddelande från Jenny på Resurs till er som blivit utförsäkrade:

"En viktig påminnelse till er som utförsäkrats i nyårshelgen!

Glöm inte att anmäla er på Arbetsförmedlingen på måndag den 4 januari!!

Detta gäller även er som jobbar deltid och har haft sjukpenning/sjukersättning på deltid och även om ni tackar nej till deltagande i introduktionsprogrammet.

Orsaken till att det är så viktigt att anmäla sig på AF redan den 4 januari är att man annars kommer att förlora sin sjukpenning grundande inkomst (SGI).

Även du som tror att du inte har någon SGI bör absolut anmäla dig till AF, de senaste regelförändringarna innebär i många fall att de gammal SGI kan räddas tillbaka ( se här http://bit.ly/6zEwvx Även för dig som aldrig haft någon SGI kan ev framtida "räddningspaket" bygga på att du var anmäld till AF direkt efter det att din sjukpenning/sjukersättning upphörde.

Den sjukpenning grundande inkomsten behöver man dels för att det kommer att räknas som ett uppfyllt arbetsvillkor (http://processjuridik.wordpress.com/2009/12/22/sgi-kommer-att-raknas-som-uppfyllande-av-ett-arbetsvillkor/) och dels om man vill ha möjlighet att söka sjukpenning efter karenstiden på 87 dagar.

Så oavsett hur vissna ni är på måndag se till att ta er till AF!!

För er som utförsäkras längre fram gäller givetvis som vanligt att man absolut bör anmäla sig till AF första vardag efter att sjukpenning eller sjukersättning upphört, annars förlorar man sin SGI och möjlighet att återinträda i sjukförsäkringen.

Bästa hälsningar,

Jenny

Du som behöver komma i kontakt med jurist eller få psykologiskt stöd maila mig på resurs@resurs.be så länkar jag vidare till vårt krisrum."
Slut citat

Sprid gärna informationen vidare om du känner någon som behöver känna till ovanstående.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress, stresshantering, sjukersättning, sjukpenning, samhälle, friskvård, hälsa

Seminarium om sjukförsäkringen i riksdagen

I förra veckan arrangerade Vänsterpartiet ett seminarium om effekterna av regeringens rehabiliteringskedja. Örjan Rodhe inledde med att berätta om den intervjurapport han gjort, där ett antal långtidssjukskrivna berättar sin historia. Synnerligen nyttig läsning för den som tror att sjukskrivna människor är lata smitare som inte vill jobba! Samt för dem som tror att vi har en fungerande vård, rehabilitering och anpassad arbetsåtergång i Sverige.

I rapporten finns också en del information kring sjukförsäkringen. Vi som var där fick rapporten efter seminariet och jag antar att den kan beställas från Vänsterpartiet].

Ett par representanter från Försäkringskassan var där och drog lite statistik och analys. På plats var också representanter från olika fackförbund och HSO. I publiken fanns det många företrädare från olika föreningar och handikappförbund. På slutet blev det plats för frågor och debatt. Där missade jag en bit eftersom jag var tvungen att gå tidigare.

För den som vill få en inblick i hur långtidssjuka med olika diagnoser har det, rekommenderar jag rapporten "Ett sjukt system". Där finns människorna bakom siffrorna.
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om stress, stresshantering, sjukersättning, sjukpenning, sjukförsäkring, samhälle, friskvård, Försäkringskassan, hälsa

Stark och/eller svag?

I DN:s artikel De starka ska hjälpa de svaga intervjuas läkaren Jenny Fjell som startat RESURS (Respekt för de sjuka och utsattas rätt i samhället.

”Ett bra samhälle bygger på att de starka hjälper de svaga. Och kom ihåg - rollerna växlar. Den som är frisk och stark i dag kan bli sjuk och svag i morgon!” säger Jenny Fjell, läkaren som protesterar mot de nya sjukreglerna."

I detta kan jag bara instämma! Och jag har hört många vittnesbörder om hur perspektivet förskjuts när människor blir allvarligt sjuka eller på annat sätt råkar i kris och behöver hjälp. Att själv ha varit med om det eller sett det från nära håll som anhörig ger en annan inställning till livet. Den som är frisk och stark har ofta en betydligt hårdare syn på att alla ska klara sig själva.

Vi som upplevt sjukdom och kris vet att man kan behöva stöd i olika former för att klara sig ur krisen. Den som får stöd kommer ofta ut på andra sidan som en starkare människa och därtill rustad med mer empati. Ofta med en önskan att själv hjälpa andra människor som har det svårt.

HUR hjälpen sedan ska ges är en stor och komplex fråga. Ibland när man läser artiklar om förändringar i sjukförsäkringen kan man tro att allt plötsligt försämrats under den här regeringen. Så är det inte. Tidigare förtidspensionerades de sjuka bort istället, vilket inte heller är en human lösning.

Det finns mycket att åtgärda i dagens system och det gäller att hålla i minnet att det ofta är systembrister som gör det svårt för de sjuka.Den enskilde handläggaren på Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen måste följa de lagar och direktiv de ska gå efter. Deras handlingsutrymme är begränsat och likaså deras resurser.

Likadant för behandlande läkare. Med en vård organiserad och finansierad utifrån en löpande- bandprincip har läkaren inte mycket tid för patienten. Tid för samtal saknas ofta och ibland kan läkaren inte ens skicka vidare till någon annan. Det som går fort är att skriva ut medicin. Vilket är en förklaring till att så många hjälpsökande sitter med imponerande långa medicinlistor men ingen rehabilitering.

Vad som behövs är mer förebyggande arbete, tidig insats om man ändå blir sjuk, en större helhetssyn på den sjukskrivne och en ökad samordning mellan sjukvård, Försäkringskassan, arbetsgivaren och andra inblandade.

Kanske möjlighet att utkräva vite av den aktör som inte sköter sig? Kanske skulle det behövas någon slags samordnare som kan hjälpa den sjuke att få all information den behöver för att på bästa sätt kunna planera hur tillståndet ska kunna förbättras?
Konstruktiva förbättringsförslag efterlyses!
/Kia


Ett urval andra bloggar som länkar till artikeln:
Utredarna
Tidningen PS!
Resursbloggen
Kommunisternas blogg
Ett hjärta RÖTT

Läs även andra bloggares åsikter om stress, stresshantering, sjukersättning, sjukpenning, sjukförsäkring, friskvård, hälsa

Demonstration mot sjukförsäkringsreglerna 25 april

Den 25 april kommer det att bli landsomfattande demonstrationer mot nya sjukförsäkringsreglerna. På vilka orter och när kan du läsa här HÄR. Där finns också info om hur du kan gå tillväga för att själv anordna en demonstration.

Vilka är det då som står bakom den här aktionen? Jag citerar direkt från infosidan:

"Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt är en grupp av personer och organisationer som försvarar sjuka människors rätt till försörjning. Gruppen anser att de försämringar som infördes i sjukförsäkringen 2003 och 2008 ökar och förvärrar det utanförskap som de sägs vara avsedda att motverka. [...]Aktionsgruppen är religiöst och partipolitiskt neutral, och står öppen för alla som vill främja vår målsättning."

Vilka krav aktionsgruppen ställer kan du läsa mer om HÄR

I gårdagens Afonbladet debatt ger en försäkringshandläggare från Metall fyra exempel på hur människor har drabbats.

Andra som skrivit om detta är bland annat:
Ett hjärta rött
Alliansupproret
Den hälsosamme ekonomisten
Utredarna
/Kia


Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering sjukförsäkring sjukersättning sjukpenning samhälle Försäkringskassan

Vårdgarantin långt ifrån uppfylld

I många landsting kan mindre än hälften av vårdcentralerna erbjuda den hjälp som krävs för att leva upp till regeringens rehabiliteringsgaranti. En av tre behöver anställa mer personal, men det blir svårt med landstingens sparkrav skriver DN

Två patientgrupper omfattas av garantin:
- Personer med lättare psykiska problem som ångest, depression, stress.
- Personer med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg.

För att landstingen ska kunna få ta del av de extra pengar regeringen avsatt för rehabilitering måste de använda särskilda behandlingsmetoder. Detta orsakar problem eftersom det finns för få terapeuter med utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv psykoterapi (KPT).

Åtminstone för stresspatienter finns mycket annat som också kan hjälpa personen tillbaka till ett friskare liv.
Gruppsammankomster där man får träffa andra med samma problematik, Avspänningsträning i olika former (yoga, qigong,basal kroppskännedom, meditation mm)
Massage i olika former.
Andra terapiformer (gestaltterapi, psykodynamisk terapi mfl) eller samtalsstöd.
Bara för att nämna några saker som jag vet många har upplevt som ett stöd för mer livskvalitet och ett friskare liv.

Frågan är om stresspatienterna får ta del av något av detta i väntan på KBT eller KPT? Eller blir det så att de som har råd betalar sin vård själva? Kanske blir det en passiv väntan med sjukskrivning och medicin? Det sistnämna leder ofta till att personen mår ännu sämre.

Jag tror man skulle vinna på att bredda insatserna och självklart skulle det ge stor vinst för alla att sätta in dem snabbare.
/Kia
Nedan kan du se hur det ser ut i just ditt landsting:

Rehabilitering i ditt landsting

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering hälsa friskvård sjukskrivning sjukersättning sjukpenning rehabilitering

Vad kom först - fysisk eller psykisk ohälsa?

Många som blir sjukskrivna för fysiska problem blir senare förtidspensionerade för psykiska sjukdomar skriver Dagens Medicin.

Försäkringskassan och socialdepartementet har gjort en kartläggning av Sveriges cirka 162 000 förtidspensionärer med diagnos psykisk ohälsa. Den visade att var tredje person hade helt andra problem i början, exempelvis ryggont eller nackont.

Cristina Husmark Pehrsson ställer frågan om en lång, passiv sjukskrivning utan chans till rehabilitering tillsammans med känslan av maktlöshet kan leda till psykisk ohälsa.

"– Man blir helt enkelt sjuk av att gå och vänta på hjälp, säger Cristina Husmark Pehrsson."

Problemet är större än så. För många går inte bara och väntar på hjälp. De söker hjälp förtvivlat för de vill inget hellre än att bli friska och komma tillbaka till arbetslivet. De söker hjälp på många olika ställen i vården, hos försäkringskassan, hos arbetsförmedlingen, hos arbetsgivaren. På vägen går många vilse i byråkratins snåriga och svårframkomliga labyrint. De går rond efter rond i kampen för att få hjälp. Blir golvade och sönderslagna men reser sig mödosamt gång på gång tills de är så trasiga att de inte längre förmår att komma på benen igen.
Då bärs de ut genom bakdörren till en förtidspension.


Kampen för att få hjälp leder ofta till en känsla av maktlöshet som Cristina Husmark Pehrsson säger. Vad som är snäppet värre är att det ofta också leder till en känsla av att vara värdelös. Ingen bryr sig, ingen vill betala utan försöker bolla ärendet vidare till någon annan, parterna samarbetar inte med varandra vilket drabbar den sjuke, reglerna är snåriga och ingen informerar.

Den som känner sig både maktlös och värdelös och dessutom är hjälplös drabbas naturligtvis lätt av både ångest och depression.

Jag kan dessutom inte låta bli att undra om det kan vara så att psykiska problem ligger bakom de fysiska problemen redan från början. I vårt samhälle är det fortfarande mer rumsrent att tala om fysiska problem än psykiska. När folk söker för fysiska problem kanske de psykiska problemen inte blir uppmärksammade av olika anledningar. Tidsbrist, bristande kontinuitet, en ovilja hos både patient och vårdgivare att ta upp saken med mera skulle kunna bidra att de psykiska problemen inte kommer fram.


Snabb hjälp med helhetssyn där man tar vara på patientens resurser redan från början skulle kunna förkorta sjukskrivningarna avsevärt och dessutom skulle det kunna stoppa många förtidspensioneringar. Ge den hjälpen!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering samhälle sjukvård sjukskrivning sjukförsäkring sjukpenning sjukersättning Försäkringskassan friskvård hälsa

76 000 riskerar att mista sjukpenningen efter nyår

76 000 riskerar att mista sjukpenningen efter nyår skriver Aftonbladet. TV4:s nyhetsmorgon tog också upp det nyligen.
Veronika Palm, talesperson för socialdemokraterna i sjukförsäkringsfrågor menar att regeringen ska vara "storsinta" nog att ta tillbaka regeländringarna nu då situationen på arbetsmarknaden förändras. Sjukförsäkringen och arbetsmarknadsläget har också debatterats i P1 vilket Svenskan skriver om.

Mina moderata karameller kallar det träffande nog att blanda äpplen och päron. Sjukskrivning ska inte vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. När den förr användes så mynnade det hela ofta ut i förtidspension vilket Den hälsosamma ekonomisten påpekar.

Sjukskriven ska man vara om och när man är sjuk.

De tre stora problem som fortfarande kvarstår tycker jag är att:
1. många sjukskrivna får inte den vård och rehabilitering de skulle behöva för att bli friska.
2. Dessutom får många inte heller den hjälp de skulle behöva för att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. Jag tänker då på arbetsträning, anpassade arbetsplatser, omskolning, deltidstjänster osv.
3. En del sjukdomar tar dessutom lång tid att komma tillrätta med. Ett exempel är utmattningssyndrom som tar lång tid att läka ut. Än längre tid tar det när de sjuka blir svårt stressade av att hela tiden få slåss för att få information, vård, hjälp och ersättning.

De är på ovanstående tre problemområden man måste förbättra för att få sjuka tillbaka till hälsa och arbete.

Det skadar inte att lägga en del krut på att arbeta förebyggande vill jag också passa på att påpeka. Ofantligt många av våra vanligaste sjukdomar går att förebygga. Ofta med ganska små och enkla medel. Tänk vad pengar det finns att spara här!

Satsa mer på att komma tillrätta med de hinder som finns för de sjuka att komma tillbaka till hälsa och arbete! Rätt till vård, rehabilitering och sjukpenning när man är sjuk är väl en självklarhet....eller?!
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa friskvård stress stresshantering samhälle sjukförsäkring sjukpenning sjukersättning sjukskrivning Försäkringskassan

Kommunals debattinlägg i DN

Igår skrev Kommunals ordförande ett inlägg på DN Debatt. Kommunal har nämligen gjort en undersökning om arbetsmiljö, ohälsa, sjukskrivningar och rehabilitering.
För att börja med en liten anmärkning så hade jag önskat att artikeln hade åtföljts av en sifferrapport från verkligheten. Att Kommunals medlemmar upplever att fler blir av med sina jobb pga sjukdom, att FK:s attityd mot sjukskrivna hårdnat eller andra typer av upplevelser behöver inte överensstämma med verkligheten. Att man tycker så kan ju exempelvis bero på att det skrivits rätt mycket i media om försämringar och hårdare klimat vilket gjort att man noterar den typen av händelser.

Men med den lilla reservationen skulle det ändå inte förvåna mig om de har rätt i sak.

"Samhällsdebatten om arbetsmiljö, ohälsa och sjukförsäkringar har fått en stark slagsida mot att öka pressen på den sjuke genom striktare regler och sänkt ersättning. Retoriken handlar nu om hårdare krav, men aldrig hör man någon tala om att den som är sjuk har några rättigheter."

Detta är något vi i DUFiS har diskuterat en hel del på sistone. Vilka rättigheter anser vi att vi har rätt att kräva? Och tillgodoses de rättigheterna? Nej, inte ens de mest basala som "Rätt till adekvat vård" och "Rätt till arbetslivsinriktad rehabilitering med succesiv återgång till arbete" tillgodoses för många. Detta trots att det torde vara en fantastiskt insats för samhällsekonomin eftersom det finns mycket pengar att spara in här. En person som blir förtidspensionerad och snurrar runt i vårdapparaten kostar nämligen stora summor. Särskilt ställt i relation till den ofta ganska måttliga investering som behövs för att en person ska kunna komma tillbaka till arbetslivet.

"Vi behöver arbetsgivare och en försäkringskassa som ger människor möjligheter till arbete i stället för att pressa bort dem från jobbet, skriver Kommunals ordförande Ylva Thörn. "

Jag kan bara instämma i ovanstående. Ge försäkringskassan möjlighet att verkligen arbeta med att få människor tillbaka i arbete på ett mänskligt och långsiktigt hållbart sätt. Ge också arbetsgivarna incitament att lösa ohälsofrågorna på ett bättre sätt. Låt de goda exemplen visa vägen. Det finns ju ett antal företag som arbetar med sin arbetsmiljö och främjar hälsa hos personalen - lyft fram dem! Och för all del också hur lönsamt det är ekonomiskt sett att investera i hälsofrämjande åtgärder.
/Kia

Så här har andra bloggare tyckt till:

Hanna Wagenius
Whiplash- nyheter
Vägen till himmelen...(eller helvetet)
Radar
Den hälsosamme ekonomisten
jj.n
s-info
Ett hjärta RÖTT

Nedskärningar leder till fler stressjuka

Sunt liv skriver om den forskning Marie Åsberg m fl utför. Bland annat visar preliminära data att i de landsting där man drog ner mest på 1990-talet fick man några år senare flest sjukskrivna för utmattningssyndrom.
Helt logiskt och bra att få det svart på vitt!

Forskarna har följt 1000 personer och sett att absolut viktigast för att komma tillbaka är arbetslivsinriktad rehabilitering.
Forskningen visar också att det tar tid. Man följde deltagarna 30 månader och under den tiden var det få som fått tillbaka sin fulla tidigare kapacitet.
Långsiktig rehabilitering är viktig! Då behövs också ett system som tillåter långsiktighet.

Så till det absolut viktigaste i artikeln:
"Rehabilitering i all ära, men absolut viktigast, enligt Marie Åsberg, är att försöka förhindra att människor hamnar i utmattning. Och det går att förebygga."

JA! Varför görs inte mer här? Det finns enormt mycket pengar att spara både för företagen och samhället genom att arbeta mer förebyggande. Varför tar det så lång tid att inse det?
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering sjukersättning sjukpenning sjukförsäkring friskvård försäkringskassan

Går att söka sjukersättning före första oktober

Enligt en liten notis i DN idag så kan den som är långtidssjukskriven fortfarande söka sjukersättning enligt gamla systemet (enligt reglerna som gällde före första juli. Ansökan måste lämnas till FK före första oktober men själva läkarintyget kan lämnas in i efterhand.
Kan vara bra att känna till - tyvärr är det ju inte många dagar kvar att söka på för den som tror det är en bra lösning. Och inte många dagar att fundera på...
Illa att Försäkringskassan inte har informerat ordentligt om den här möjligheten.
Den som tror att detta ev kan vara något bör nog ta reda på mer i ämnet direkt på måndag och ringa till Försäkringskassan. Det går att fråga på och vara anonym om man vill det. Ta reda på både för och nackdelar med att söka sjukersättning och lägg fram din situation som hypotetiskt fall om du vill vara anonym. Se till att du får ordentligt beslutsunderlag innan du går till beslut.

/Kia

Tack för tips om detta!
Läs även andra bloggares åsikter om sjukförsäkring sjukersättning sjukpenning försäkringskassan

Skärpta krav på sjukskrivna del 2

Svenskan följer upp med en artikel om att V blir oroliga över S förslag om att skärpa kraven på sjukskrivna. Som Lars Ohly mycket riktigt påpekar är trygghetssystemen idag inte kravlösa.
.. vi kräver intyg från sjuka och att man ska återgå så fort som möjligt i arbete, säger Lars Ohly, partiledare för vänsterpartiet till SvD.se.

Niljöpartiets språkrör Peter Eriksson säger så här:

"– Många lämnas ju bara vind för våg och får exempelvis inte någon rehabilitering. Men där har vi ett gemensamt intresse att skärpa möjligheterna till rehabilitering. Däremot får det aldrig bli någon tävlan om att ställa tuffare krav på dem som är sjukskrivna. "

"Att skärpa möjligheterna till rehabilitering"...Underbart!

DN tar upp nyheten i två artiklar, först publicerades denna
Hårdare krav på sjukskrivna som kommer från TT.
Några timmar senare ett matigare alternativ S svänger radikalt om sjukskrivna. På frågan om man ska se detta som ett steg i alliansens riktning svarar Ylva Johansson¨:
" Nej tvärtom. Regeringen har tagit bort alla aktiva rehabiliterande insatser, man har lagt hela ansvaret på individen. Vi gör precis tvärtom och lägger stora resurser på att individen ska kunna räkna med stöd och hjälp för att bli tillräckligt frisk för att kunna jobba. "

Dock vet man ju ännu inte hur och vad som eventuellt förändras eftersom Mona Sahlin ännu inte tagit ställning till förslaget.
Aftonbladet refererar i korthet.

Väldigt många bloggare har skrivit om detta. Läs vad de tycker också!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering sjukpenning sjukersättning sjukförsäkring friskvård försäkringskassan hälsa

Skärpta krav på sjukskrivna

Nu vill även socialdemokraterna skärpa kraven på sjukskrivna enligt Svenskan. Bland annat tycker tydligen socialdemokraterna att alla bör kunna delta i någon arbetsinsats. Personligen tycker jag att den som är heltidssjukskriven i första hand ska ägna sig åt sådant som gör personen friskare, dvs olika rehabiliterande aktiviteter. Tanken med förslaget är säkert att man inte ska tappa kontakten med arbetsplatsen och att man ska känna att man gör en insats. Men blir detta effekten eller blir det bara en källa till stress?

I förslaget ingår också att arbetsmarknadens parter ska ta större ansvar för företagshälsovård och rehabilitering. Tanken är att den sjuke snabbare ska komma tillbaka. Att parterna bör ta större ansvar tycker jag också men viktigt är att det inte skapas ett B-lag med dem som inte har en anställning. Eller att effekten blir att man undviker att anställa folk.

"– Vi måste kunna ställa krav på folk, att de ska försöka komma ifrån ett passivt liv och bli så aktiva som möjligt. Men det behövs en balans så att kraven inte bara gäller individen utan även företagen och samhället, säger Ylva Johansson."

Ovanstående tycker jag är väldigt viktigt. För hittills har det mest talats om kraven på den sjuke. Men vilka krav har vi som skattebetalare och samhällsmedborgare på samhället och alla inblandade aktörer? Och har dessa hitintills tagit sitt ansvar?
Mitt svar på sista frågan är ett rungande nej!

Jag har träffat många sjuka (framför allt stressjuka) som tagit sitt ansvar och mer därtill. De har gjort allt de mäktat med för att få hjälp att komma tillbaka till arbete. Vissa har fått kämpa i åratal innan hjälpen kommit och då är förstås vägen tillbaka avsevärt längre. Om det ens går att komma tillbaka.
Andra har aldrig fått någon hjälp utan istället fått förtidspension.

Det är dags att vi frågar oss vilka rättigheter som hör ihop med kraven på de sjuka.
Rätt till adekvat rehabilitering?
Rätt till vård i rimlig tid?
Rätt till kontinuitet i vårdkontakterna?
Rätt till sjukpenning när man är sjuk?

Detta några av de punkter vi inom DUFiS (De Utbrändas Förening i Sverige) håller på att se över nu.

Sydsvenskan skriver att Försäkringskassan där prioriterar de sjukskrivna som är aktiva själva i kontakten. De har för mycket att göra och tycker däför att det är bästa satsningen. Inget nytt i detta tänker jag. Den sjuke som kan och orkar stå upp för sig själv har större möjlighet att få hjälp att komma tillbaka. Men är det så vi vill ha det?
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering sjukvård samhälle sjukpenning sjukersättning försäkringskassan

Kammarrätten har gett stressjuk rätt till ersättning

En förskolelärare var ensam fast anställd och hade tillsammans med vikarier ansvar för 31 barn. Den stora arbetsbördan ledde till sådan stress att hon fick hjärnblödning skriver Aftonbladet

Hjärnblödningen ledde till högersidig förlamning och afasi. Försäkringskassan godkände inte detta som arbetsskada. I länsrätten fick kvinnan rätt men då överklagade försäkringskassan beslutet. Även kammarrätten gav dock kvinnan rätt så nu har hon hel sjukersättning samt livränta.

Slutet gott allting gott? Nja, det är att ta i. Däremot slutade det väl så bra som det kunde. Vad jag önskar när jag läser är att början hade sett annorlunda ut.
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle friskvård Försäkringskassan sjukersättning

Sjuk hantering av sjukskrivna

I en intressant debattartikel i Dagens medicin tar läkaren Björn Lembke upp ett antal intressanta saker.

FK och förtroendeläkarna har gjort en ära i att underkänna den behandlande läkarens intyg och det lär inte bli bättre med de nya sjukskrivnings­rekommendationer som utfärdats av Socialstyrelsen. Man har destruerat den behandlande läkarens auktoritet och detta har sedan flera år orsakat mycket lidande för den sjuke och onödigt arbete för FK, läkare och domstolar."

Det här behöver kanske inte kommenteras så värst mycket? Fast i sanningens namn är det faktiskt inte alla läkare som lagt speciellt stor möda på intygen heller. Några av mina intyg under min sjukskrivning var väldigt korthuggna och innehöll inte särskilt mycket information. Men jag hade tur; de slank igenom.
Andra har mindre tur och får ett rent helvete. Särskilt när det är utförliga intyg är det svårt att förstå att någon som inte ens sett patienten kan underkänna det. Att träffa den det gäller borde vara obligatoriskt. Eller kanske att patienten får träffa en annan läkare som skriver nytt intyg vid tveksamheter.


"Den nya lagen stärker den sjukskrivnes rätt till tidig rehabilitering om sådan är möjlig och tvingar FK att tidigt engagera sig. För att lyckas med rehabilitering behövs samarbete som leder till helhetsbedömningar och flexibilitet, byggande på varje patients personliga förutsättningar och möjligheter att accepteras på arbetsmarknaden.

Det vore därför betyd­ligt bättre om FK, Arbets­förmedlingen, landsting, läkarorganisationer, arbetsgivare och patientföreningar satte sig ner och i konsensus samarbetar om hur man på bästa sätt ska tolka lagen för att hjälpa den sjuke att bli frisk och inte som FK starta med att göra sitt bästa för att tolka lagen negativt för de sjuka."

Ja, tänk om alla berörda instanser samarbetade! Vilken enorm skillnad det skulle göra. Om man dessutom kapade bort en massa byråkrati och långa transportvägar som i dagsläget gör att folk får vänta onödigt länge på hjälp, då skulle det kunna hända massor med sjuktalen! Men man måste precis som Björn Lembke skriver även ta hänsyn till varje persons personliga förutsättningar att accepteras på arbetsmarknaden. Och stimulera acceptansen hos arbetsgivarna!

/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress sjukvård sjukersättning sjukpenning försäkringskassan friskvård

Avslag på sjukpenning leder till arbete?

Curt Malmborg skrev på DN Debatt igår om resultaten från en undersökning Försäkringskassan gjort.

"I dag är det omkring 1,8 procent som får ett avslag direkt och omkring 0,8 procent som får sjukpenningen indragen. För två år sedan var motsvarande siffror 1,4 procent respektive 1,1 procent."

Det här låter bra men vad man ska komma ihåg är att de nya striktare reglerna gäller från 1 juli. De har med andra ord inte hunnit få någon genomslagskraft än.

Av samtliga tillfrågade som fått avslag eller indragen sjukpenning uppgav endast 3 procent att de uppbar försörjningsstöd efter beslutet.

De flesta som fick avslag återgick istället i arbete.

"Av dem som går till arbete går 64 procent tillbaka till samma arbetsgivare, 30 procent har bytt arbetsgivare och 6 procent har tidigare inte haft jobb. Att byta arbetsuppgifter är lika vanligt som att byta arbetsgivare (34 procent). 61 procent har samma arbetsuppgifter som tidigare. 68 procent uppger att de arbetar i samma omfattning eller mer."

Här skulle jag gärna ha sett en uppföljning med intervjuer. För jag ställer mig frågan om alla dessa personer verkligen var friska myglare som fick ge upp försöken att gå hemma? Eller är det några sådana personer (för självklart finns ett fåtal!) och ett större antal som faktiskt är sjuka? Sjuka människor som släpar sig iväg till jobbet för att de inte har något annat val. Som hellre kommer att jobba tills de stupar än att gå till socialen.
Vilken livskvalitet anser de här personerna att de har? Tycker de att det var bra för dem att återgå till arbetet? Vad säger sjukskrivande läkaren? Vad säger anhöriga? Kommer de här personerna bli svårt sjuka eller rentav dö inom en snar framtid? Eller var det bästa lösningen att återgå till arbete, var de inte sjuka?

Vilket raskt leder över till vad vi anser att sjukförsäkringen är för något och vad den ska ersätta. Bör man till exempel bli sjukskriven för att vaka vid någons sjukbädd - om man inte själv är sjuk? Borde det inte vara en annan ersättning då? Eller om man sörjer en älskad persons bortgång? Är inte det en synnerligen sund och frisk reaktion att ha sorg? Det kan förvisso gör en inkapabel till att sköta arbetet. Men är det sjukförsäkringen som ska gå in? Det finns en rad situationer där folk faktiskt blir sjukskrivna ibland men de är inte sjuka egentligen. Vad gäller sjukförsäkringen för?

I medierna uppmärksammas dag efter dag personer som känner sig överkörda, kränkta och förnedrade av de beslut Försäkringskassan fattat. Självklart blir vi som arbetar inom Försäkringskassan berörda av det som skrivs och tar det på stort allvar.

Försäkringskassan har omorganiserats och förändrats samt fått mindre resuser. Personalen har haft det riktigt tufft och fått jobba hårt. Att många lämnar kassan visar vilken svår situation de har. Jag tycker det är viktigt att poängtera att Försäkringskassan måste få tillräckliga resurser gällande både personal och medel. Om handläggarna ska kunna göra ett riktigt bra jobb behöver de tid för klienten, tid att skapa kontakter med andra aktörer, trygghet, egen utveckling, utbildning i bemötande, tid att skapa bra arbetsgemenskap i den egna gruppen, en rimlig mängd ärenden, bra chefer med mera. Kort sagt behöver de få en god arbetsmiljö om de ska kunna ge god hjälp. Sist men inte minst är det ju så att handläggarna är bundna av lagar och föreskrifter som måste vara humana och verklighetsförankrade annars fungerar det i alla fall inte.

Det finns många andra intressanta saker att fundera över när det gäller Curt Malmborgs artikel. Läs den och nedanstående bloggurval så får du olika vinklingar.
/Kia

Ett urval andra bloggar som skriver om detta:
En liten tant
Den osynliga patienten
Resursbloggen

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle försäkringskassan sjukpenning sjukersättning friskvård

Resurs om rehabgarantin

Resursbloggen skriver om den rehabiliteringsgaranti som enligt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting ska införas i landstingen. (läs mer om avtalet HÄR )

Garantin omfattar:
1. medicinsk bedömning och ställningstagande till medicinsk rehab.

2. Om patienten bedöms ha nytta av den, påbörja och genomföra behandling/rehabilitering.

Staten avsätter 175 miljoner för detta. Resurs har räknat på detta och kommit fram till följande:

"175 miljoner kronor för hela Sverige - det blir ca 400 kronor per sjukskriven - ett halvt psykologbesök. Samtidigt beräknar man göra besparingar på runt 17 miljarder på införandet av utförsäkringslagen, dvs 100 ggr så mycket."

För min del tycker jag det låter väldigt lite - särskilt utslaget per person. Hur mycket kan man åstadkomma med så lite resurser? Låter som skillnaden blir marginell.
Dessutom kan jag förstås inte låta bli att undra hur mycket det kostar att ha folk sjukskrivna utan riktig rehab? Räkna ihop sjukpenning, massa vårdbesök, medicin, för tidig död, den stress anhöriga och vänner drabbas av när de ser hur någon de tycker om lider, den minskade tilliten till ett gott samhälle som tar hand om sjuka och så vidare... Räknar vi ihop allt det blir kostnaden oerhörd. Och vi får alla betala den. På olika sätt, men det kommer att svida för oss alla.
Är det verkligen så vi vill ha det? Inte jag i alla fall! Satsa istället rejält för att hjälpa de sjuka att bli så friska de kan. Satsa också på olika arbetsmarknadsinsatser så att även den som inte är helt frisk och kan jobba heltid kan få ett arbete.


Så hittade jag detta stycke i avtalet som handlar om evidensbaserad behandling:

"Ett mindre antal studier av olika behandlingsformer (främst gruppterapi) vid utmattningssyndrom har ännu inte avrapporterats. Det finns ett mycket stort behov av innovativ rehabiliteringsforskning vid stressrelaterad psykisk ohälsa."

Här kan jag ju inte annat än instämma helhjärtat! Med tillägget:
ta tillvara alla de erfarenheter som finns hos dem som är eller varit sjuka. Vi sitter på mycket erfarenhet och kunskap om vad som fungerar och vad som inte gör det.
Använd den!
/Kia

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress stresshantering samhälle sjukpenning sjukersättning sjukvård friskvård