Regionalt vårdprogram för Utmattningssyndrom i Västra Götalandsregionen

I måndags var jag som sagt nere i Göteborg och hörde Kristina Glise, överläkare/enhetschef för Institutet för Stressmedicin prata om Utmattningssyndrom och Västra Götalandsregionens vårdprogram för ovanstående.

Här tänkte jag lyfta fram några punkter ur vårdprogrammet som jag anser vara viktiga och kommentera dem.

"Diagnostiken försvåras av att många med stressymtom förtränger eller förnekar sjukdom. Ofta undervärderas problem och symptomen kommer fram endast till viss del.
Ett problem både för vårdpersonal och patienter! Och något som jag tycker är viktigt att poängtera för den oinsatte.

"Följande labbprover bör tas:
Hb (anemi)
SR (infektion, reumatisk sjukdom)
P- glucos(diabetes)
Ca 2 (hyperparathyreoidism)
Homocystein - B12/folsyra (kan medföra kognitiv påverkan)
THS (hypothyreos)
ASAT alt CDT (alkoholmissbruk)
HbA1C och lipider (kan ge information om stresspåverkan)
EKG (påvisa ev hjärtåkomma)"

Ovanstående är viktigt för alla att veta! Tyvärr har jag träffat en del som varit sjukskrivna länge innan ovanstående prover togs och de somatiska sjukdomarna började behandlas.

" Samtliga vårdgivare ska från början inge hopp genom att meddela att prognosen för tillfrisknande nästan alltid är mycket god. "
Oerhört viktigt! Hoppet kan göra stor skillnad.

" Viktigt är också att för personen centrala individer såsom t. ex anhöriga och arbetsgivare involveras i rehabiliteringen. "
Självklart har det stor betydelse för den sjuke om omgivningen har kunskap och förståelse eller inte.

" Den första kontakten med vårdcentralen är viktig! Patienterna befinner sig inte sällan i svår kris med nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga. De har ofta skam- och skuldkänslor, ibland oro för begynnande demens."
Det här kan inte nog poängteras! Ett gott bemötande, information och utredning även av kroppsliga orsaker till att man mår så dåligt betyder mycket. Då kan man känna hopp och en viss trygghet i att man är i kompetenta och trygga händer, att det finns hjälp att få helt enkelt.

"Tidig,upprepad information till patienten om vad som händer i kroppen och hjärnan vid stress har visat sig vara av värde. Denne minns inte allt som sägs, men förstår att problemen är väl kända och möjliga att åtgärda.
Patienten kan då fokusera på att bli frisk istället för att oroa sig för framtiden.
Att inte förstå vad som händer med och inom en orsakar mycket oro och ångest. Det kan ta stor del av den lilla kraft som finns. Att få det förklarat samt få trygghet i att man får den hjälp man behöver frigör resurser för snabbare tillfrisknande.

"Behandlingssammanfattning
Minska belastningen, öka resurserna.
Skapa tillit, informera, stressavlasta, behandla depression och ångest, fysisk träning, psykoterapi samt övriga individualiserade åtgärder (exempelvis avspänning, stresshanteringsgrupp, sömnskola."

Man räknar också upp följande olika aktörer som är involverade i rehabiliteringsprocessen och punktar upp deras olika ansvarsområden. Viktigt anser jag eftersom det ofta uppstår frågetecken här!
Individen
Hälso- och sjukvården
Arbetsgivaren
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
Kommunen

En synnerligen viktigt del i skriften handlar om prevention. Här ställer man frågor om vad olika aktörer kan göra. Vad kan individen själv göra, vad kan man åstadkomma på arbetsplatsen, vad kan göras inom familjen, vad kan göras på samhällsnivå?"

Jag kanske ska tillägga att det är jag som har fetat stilen på ett par ställen som jag tyckte var särskilt viktiga. Det finns naturligtvis mycket mer intressanta saker att läsa i vårdprogrammet men ovanstående var vad jag fastnade för just nu. Den som vill veta mer kan beställa programmet hos:
monica.runnquist@vregion.se

/Kia