Nya riktlinjerna för sjukskrivning är här

Nu har de nya riktlinjerna för sjukskrivning släppts på Socialstyrelsen.

Innan jag går in på riktlinjerna för utmattningssyndrom vill jag ta upp vad Socialstyrelsen skriver om hur riktlinjerna ska tolkas.

"Rekommendationerna ska vara vägledande för bedömningarna som ska vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd. De bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav. Rekommendationerna är därmed tänkta att beskriva en tankekedja möjlig att applicera på den individuella situationen"

Socialstyrelsen skriver vidare att rekommendationera är tänkta att underlätta kommunikation mellan läkare och försäkringskassan.

"En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan därmed ska förbättras. Beslutsstödet är inte tänkt att ersätta dialogen utan att förbättra den. En förutsättning för att detta ska uppnås är att båda parter ser på och använder instrumentet på ett samstämmigt sätt. Det betyder bland annat att rekommendationerna inte får uppfattas som nya styrande regler för hur sjukskrivningar ska bedömas. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Detta betyder att avsteg alltid kan göras. För vissa diagnoser kan sådana avsteg förväntas bli mer vanliga än för andra."

Åtminstone på pappret ser detta mycket bra ut. Hur det kommer att fungera i verkligheten får vi snart se.

Så till vad de skriver om
"Utmattningssyndrom
ICD F43.8
Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga
För individer med ett uttalat och väldiagnostiserat utmattningssyndrom kan arbetsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid. Återhämtning, med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre."

För många stressjuka har "aktiv specialiserad rehabilitering" varit en önskedröm. Förhoppningsvis blir det vanligare att faktiskt få det nu.

"Symtom, prognos och behandling
Allvarligare stadier av psykisk utmattning, utmattningssyndrom, inträder inte sällan akut med en avancerad symtombild efter en längre tids belastning (kriterier publicerade av Socialstyrelsen 2003). Till bilden hör omfattande och handikappande kognitiva störningar, ofta i kombination med uttalade affektiva problem (gränsande till depression eller ångestsjukdom), samt olika somatiska symtom. Behandlingen baseras på psykologiskt stöd för att skapa balans mellan aktivitet och vila. Symtomatisk behandling inriktas på att understödja sömn och minska oro. Rehabiliteringen innefattar livsstilsförändring, stresshantering och successiv återgång i normaliserad livsföring."

Återigen - detta ser utmärkt ut på pappret! Hur är det i verkligheten? Finns resurserna för detta? Jag har träffat väldigt många stressjuka. Av alla dem är det ett försvinnande fåtal som är nöjda med den behandling och det stöd de fått. Många har inte fått hjälp utan blivit förtidspensionerade efter lång tids sjukskrivning utan åtgärder.


"Förväntad konsekvens för funktionstillstånd
Ett uttalat utmattningssyndrom kan medföra omfattande och handikappande funktionsnedsättningar av framförallt kognitiv karaktär."

"Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning
Vid svårare stadier av utmattning är funktionen, trots adekvat vård, ofta nedsatt i upp till 6 månader, och i vissa fall i upp till ett år eller mer."

Se kommentar ovan.

"Behov av tidiga insatser. Särskilda överväganden och åtgärder"
Syndromet beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen. Viktigt är att uppmärksamma potentiella stressfaktorer även utanför arbetet.

"Tidig differentialdiagnostisk bedömning, avseende somatisk och psykisk sjukdom är angelägen."
Tyvärr är det ibland så att alla symtom förs till utmattningen och inga undersökningar görs. Tråkigt när allt som behövs kan vara ett blodprov för att upptäcka sjukdomar som ytterligare försvårar för den sjuke

"Om arbetssituationen är en dominerande stressfaktor bör företagshälsovård och arbetsgivare tidigt kopplas in för översyn av arbetsuppgifter. Föreligger stadigvarande konflikter på arbetsplatsen är en återgång mindre realistisk och en dialog kring förutsättningar att byta arbetsplats bör komma igång. Fobiska undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen är inte ovanliga och kan behöva hanteras, t ex med psykoterapeutiska metoder."

Jag tycker rekommendationera ser bra ut. Under förutsättning att de tolkas med förnuft och utifrån individens livssituation. Jag hoppas innerligen att de bidrar till en bättre rehabilitering. Att bara bli sjukskriven utan andra utgärdet gör inte människor friskare. Men det är viktigt att få hjälp tillfriskan och tillräckligt lång tid att göra det.

/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa stress samhälle sjukvård