En hjärtevärmande och go historia som anknyter till rubriken är den om den lilla treåriga tjejen som är på väg in till en fest. Istället för att som många tonåringar och vuxna oroa sig för att inte känna någon, inte ha någon att prata med, ha "fel" kläder, inte vara tillräckligt snygg, eller någon annat trams, gör hon helt annorlunda. Hon säger högt:
" Här kommer söta, gulliga lilla jag! Nu blir alla glada!"
Samtidigt som hon med glittrande leende självsäkert seglar in på festen. Gissa vem som blir festens medelpunkt?!
Cosmo har en artikel som anknyter till detta och ger tips till att hitta tillbaka. Som jag också säger i artikeln tycker jag att man ska fundera över vem man själv beundrar och hur man vill vara. För min del beundrar jag dem som törs vara sig själva, visa sig som de är, busa och leka ibland, men också vara djupt allvarliga.
Jag tror många av oss mår bra av att leka lite ibland och inte ta oss själva på så stort allvar. Jag själv älskar att leka och hitta på historier, det är då jag verkligen kan hitta tillbaka till kreativitetskällan och det ursprungliga. Ett sätt att få göra det är att hålla på med improvisationsteater. Ett annat är att hitta lekkamrater, dvs barn att leka med. Det är bland det roligaste och lärorikaste som finns att leka med barn och en god träning i medveten närvaro!
/Kia
Läs även andra bloggares åsikter om stress stresshantering hälsa friskvård
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar